Inte bara fotboll för Eskils F14
- Det blir ju extremt mycket träningar sammantaget med tre tillfällen i veckan för de unga tjejerna. Att stå och mala på och varje kväll lära ut och träna in övningar blir inte så varierande. Varken för spelarna eller för mig. Det gäller att kunna bryta av och göra annat ibland, förklarar Christer.
För hans F14-lag kan det vara allt från brottning till bad. Eller en utflykt för att titta på något roligt.
- På vår kick-off i år handlade det om att tjejerna skulle springa i en och en halv timme. Det kan låta tråkigt men det handlade om att göra olika övningar där man samlade poäng fram till sista övningen det gällde att ge järnet i 30 minuter, berättar han.
Ett effektivt sätt att få bra effekt på träning är att lura spelarna att tro att man faktiskt bara gör något kul trots att man tar ut sig som en vanlig träning. Här kommer exempelvis brottningsträningen med Bergania in.
- Ja tjejerna får prova på lite av varje. I början känns övningarna svåra men efter ett tag så inser man att de är roliga och att de faktiskt kan ge en del goda erfarenheter även till fotbollen, säger Christer.
Ett annat element Christer tillsammans med ledarna i P06 fört in i F14:s träning är samarbetet med P06. Killarna och tjejerna tränar ihop eller gör aktiviteter.
- Detta sker normalt minst en gång om året på lägerverksamheten Eskils har men vi ledare i både P06 och F06 vill gärna ha in den oftare. Det är bra för spelarna att umgås och lära känna varandra. Tjejerna får möta motstånd som är bättre och utvecklas och killarna har nytta av mötena i sitt umgänge med tjejer, poängterar han.
Trivselfaktorn vill Christer ska vara hög i F14-truppen. Detta i kombination med den vanliga träningen ska förhoppningsvis göra att spelarna utvecklas.
- Det blir lite tuffare denna säsong då vi kommer att spelas i F15-serien då det tyvärr fanns för få lag i Skåne för att bilda en F14-Skåneserie. Men jag spelar hellre i en serie där det blir tufft att vinna matcher än i en där det ibland blir lite för lätt, konstaterar Christer.
Text: Lasse Möller
